Mera TUR – Bildts tal

För info har jag valt att lägga ut Bildts tal från TUR mässan.

-Bra tal ev skulle jag hänvisat till Tillväxtverkets statistik angående hur mycket resebranschen omsätter…
”Tal av utrikesminister Carl Bildt vid TUR-mässan i Göteborg”

Vi svenskar är ett resande folk.

Så har det varit i historien: med vikingarnas plundringståg, med äventyrliga svenska upptäckarfärder, med utvandringen till Amerika.

Och så är det också idag: 60 år efter att den första charterresan förde ett litet antal turister från Bromma flygplats till Mallorcas stränder reser vi svenskar som aldrig förr.

Vi reser till våra grannländer. Vi reser till solen. Och den växande delen av vår befolkning som själva har sitt ursprung någons annanstans i världen reser tillbaka för att upprätthålla band eller knyta nya kontakter.

Upp emot 400 000 svenskar är på resande fot varje dag.

En halv miljon har bosatt sig utomlands.

Och snart sagt varje år slås nya rekord: Under 2012 gjordes enligt tillgänglig statistik hela 15,5 miljoner utlandsresor med övernattning från Sverige.

Resandet är bra för Sverige.

Jag säger inte detta i ljuset av denna mässa, eller för att branschen enligt resebyråföreningens siffror sysselsätter drygt 7 000 människor och säljer tjänster för cirka 50 miljarder kronor.

Inte heller för att en del av resandet utgörs av handel och affärer, som ger direkt återbäring i form av ökande exportintäkter från vårt globaliserade näringsliv.

Resandet har ett djupare och mer långsiktigt värde: Det är i mötet med andra människor och andra synsätt som vi vinner ny förståelse.

Formen kan variera: En affärsresa till Kina. En skidsemester i Alperna. Ett besök hos en släkting i Iran.

Men resultatet är ofta detsamma: nya insikter och nya idéer som vi kan ta med oss in i en framtid där kunskap – och kunskap om omvärlden – blir allt mer centralt för oss som individer och för Sverige som nation.

Jag får ibland frågan varför jag som utrikesminister reser så mycket.

Jag brukar svara att världen till största del faktiskt ligger utanför Sverige.

När vi befinner oss i världen gör vi avtryck i den. Samtidigt lär vi oss av andra och utvecklar Sverige.

Det gäller för alla Sveriges medborgare – vare sig man är utrikesminister eller inte.

Jag vill betona detta – att det omfattande svenska resandet är någonting positivt – eftersom jag idag vill tala om något annat.

Om vad som händer när resandet går fel.

Om utrikesförvaltningens så kallade konsulära uppdrag: att stötta och hjälpa svenskar utomlands i nöd.

*

Vårt resande är grundlagsskyddat.

I regeringsformens kapitel om de medborgerliga fri- och rättigheterna slås fast att ingen får hindras att lämna riket.

Med den rättigheten följer också ett ansvar.

Resan är primärt individens ansvar. Liksom det ibland är reseföretagens och – om resenärerna varit förutseende – försäkringsbolagens med deras larmcentraler.

Ny lagstiftning som antagits av riksdagen tydliggör dessa ansvarsförhållanden.

Utrikesförvaltningens roll är att kliva in när alla andra möjligheter är uttömda. Att vara ett sista skyddsnät. När olyckan har varit framme långt hemifrån ska vi kunna sträcka ut en hjälpande hand.

Det konsulära skyddet har sin grund i folkrätten och dess konventioner om diplomatiska och konsulära relationer.

Dessa ger varje land rätten att värna sina medborgares rätt varhelst de befinner sig i världen.

Ett pass som blir stulet. En bomb som exploderar. En fängelsedom avkunnas.

Allt detta är händelser som kan bli konsulärfall för utrikesförvaltningen.

Drygt 150 tjänstemän – hemma i Stockholm och på våra utlandsmyndigheter – jobbar dagligen med att stötta och hjälpa drabbade och deras anhöriga, och inte sällan handlar det om människor i stress, kris och sorg.

Och vi skall inte glömma de fantastiska insatser som ofta görs av våra honorära konsuler runt om i världen. De utgör en mycket viktig – och alltför sällan uppmärksammad – del av våra samlade insatser.

Statistiken över vad som årligen drabbar svenska resenärer kan te sig skrämmande, men bör ses i perspektivet av hur många svenskar som faktiskt befinner sig utomlands.

Tusentals blir varje år bestulna på pass och pengar, faller offer för andra brott, blir sjuka eller hamnar i en annan nödsituation.

30 000 behöver hjälp med att få pass utfärdade utomlands. 5000 av dessa pass är av provisorisk nödkaraktär.

Närmare 500 svenskar avlider varje år under sin utlandsvistelse.

Drygt 200 sitter frihetsberövade på olika håll i världen.

Och vi hanterar årligen cirka 150 fall med bortförda eller strandsatta barn.

Den exakta siffran på hur många konsulära ärenden som varje år hanteras av utrikesförvaltningen har vi inte.

Vad vi vet är att omkring 2 000 fall är så allvarliga att departementet i Stockholm blir inblandat, och att våra ambassader hanterar mångdubbelt fler ärenden.

Vi vet också – av bitter erfarenhet – att det konsulära arbetet också måste innebära beredskap för katastrofer i vårt närområde såväl som längre bort.

Svenskar finns överallt, och geografin utgör därför på inget sätt något fullgott skydd mot olyckor, attentat eller jättevågor som inträffar på andra sidan jorden.

*

Jag har tre anledningar att tala om detta här idag.

Den första är för att den konsulära verksamheten är så viktig.

Då och då hamnar något specifikt fall i offentlighetens blixtbelysning. Som tsunamin i Sydostasien, som evakueringarna från Libanon och Libyen eller som de två svenska journalisterna som satt fängslade i Etiopien.

Men i skuggan sker så mycket mer.

Vår personal besöker häkten och sjukhus i världens mest besvärliga länder. Vi bidrar i tysthet till att lösa oräkneliga praktiska reseproblem.

Och långt oftare än vad vi kan berätta agerar jag och mina närmaste medarbetare i tysthet för att skydda svenskar som på ett eller annat sätt hamnat i trångmål.

Ibland når vi snabbt framgång. Ibland krävs det åratal av arbete för att nå någon form av resultat. Ibland tvingas ni konstatera att vi inte lyckas nå ända fram.

Det är ett arbete som tidvis är frustrerande, ofta mycket besvärligt, men alltid lika viktigt.

Under senare år har vi fått spara på mycket, men vi har satsat stora resurser och arbetsinsatser på detta.

Skyddet av svenskar utomlands är – och ska vara – prioriterad verksamhet för utrikesförvaltningen.

Vi har effektiviserat våra rutiner och bland annat infört en ny jour som gör oss tillgängliga 24 timmar om dygnet, överallt i världen.

Vi har etablerat en ny krisorganisation i regeringskansliet med förstärkt beredskapsplanering på UD och vid våra ambassader.

Och vi använder oss av ny teknik för att nå ut till många med korrekt och uppdaterad reseinformation: från landspecifika fakta om de flesta platser på jorden till konkreta reseråd med juridisk betydelse för konsumenter som köpt paketresor till områden där läget är sådant att man inte längre bör resa dit.

Idag är det ofta till sociala medier som många människor vänder sig för att snabbt få information när något händer eller en kris inträffar.

På Facebook och Twitter kan ambassaderna både hämta in och nå ut med information.

Vi har därför precis tagit initiativ till en stor satsning på sociala medier. Alla Sveriges ambassader finns nu på Facebook och Twitter.

UD:s reseavrådan finns sedan i oktober på Twitterkontot @UDresklar.

Då startade vi också Facebooksidan UDResklar där vi uppdaterar med aktualiteter och svarar på frågor dygnet runt.

Utrikesdepartementet har nu en unik infrastruktur på plats för att genom sociala medier nå ut och vara nåbara vid allvarliga naturkatastrofer, terrordåd eller politisk instabilitet där svenska medborgare kan beröras.

Sådana katastrofer kommer tyvärr att inträffa igen, och när det händer så vet vi att Twitter och Facebook sannolikt kommer att vara viktiga kanaler för att snabbt nå ut med information till nödställda.

Vi kommer fortlöpande att utvärdera hur vi i större utsträckning kan utnyttjasociala medier i vårt konsulära arbete.

Den andra anledningen att tala om vårt konsulära arbete handlar om behovet av tydlighet.

Vi vill nå ut med information om vad vi kan och inte kan göra.

Vi vill att ni resenärer och ni representanter för reseföretag ska ha rimliga förväntningar på våra ambassader runt om i världen.

Utifrån principen om den enskildes grundläggande ansvar är vår första och främsta uppgift och skyldighet att bidra med så kallad hjälp till självhjälp.

Det kan handla om att förmedla kontakt med anhöriga i Sverige, att ge råd om överföring av pengar eller att finna kontaktuppgifter till advokat eller läkare.

Men naturligtvis finns situationer när en resande själv inte kan lösa sin situation, och inte heller har anhöriga eller vänner som kan hjälpa till.

Om man har vidtagit normala försiktighetsåtgärder och inte själv försatt sig i situationen har staten då möjlighet att bistå, till exempel i form av ett lån till snabbaste och enklaste returresa till Sverige.

Vi kan också – om en resenär behöver akut livsavgörande läkarvård – ställa ut betalningsgarantier utan att i förväg kontrollera försäkringsskyddet.

Och vi kan under vissa förutsättningar bistå när någon avlider utomlands.

Det finns också sådant som människor gärna ber oss om, men som vi inte har möjlighet att göra.

Från den senaste skörden förfrågningar har vi bland annat sagt nej till att handla åt åldrande släktingar i utlandet, bedriva brottsutredningar på annan stats territorium och vakta bagaget för någon som ville slippa tunga väskor under en utflykt.

Vi kunde inte heller hjälpa till när vi ombads att förmedla kontakt med eventuella ambassadörer som är singlar.

Vår ambition är att vara behjälpliga, men förfrågningar av detta slag tar tid och resurser från våra ambassader. Den tiden kan användas på bättre sätt.

Inte heller kan vi efter eget tycke få loss svenskar ur fängelse.

I utlandet är det utländsk lag som gäller. Om man blir gripen i ett annat land kan inte vi ingripa i det andra landets rättsprocess.

På samma sätt skulle vi knappast acceptera att andra länder lade sig i det svenska rättssystemet.

Vad vi kan göra är att bevaka att den fängslade får en offentlig försvarare, och förmedla kontakt med anhöriga.

Ibland finns också ett litet utrymme för politiskt agerande som vi kan utnyttja.

I fjolårets uppmärksammade fall i Etiopien kunde vi till exempel backa upp de fängslade journalisternas nådeansökan, och på så sätt bidra till deras frigivning.

Ett liknande utrymme har vi – med varierande framgång – försökt använda i andra fall.

Den tredje och sista anledningen till att tala om dessa frågor här idag handlar om framtiden.

Jag är övertygad om att vårt resande kommer fortsätta att öka.

Vi kommer få allt fler svenskar med delar av sitt liv, och delar av sin familj, utanför landets gränser.

Vi kommer sannolikt också få fler svenskar med dubbelt medborgarskap.

Det innebär ibland en särskild svårighet, eftersom det andra hemlandet inte alltid accepterar att också Sverige har ett ansvar.

Tillsammans kommer vi att behöva hjälpas åt – utrikesförvaltningen, resande och researrangörer – för att hantera den växande konsulära utmaningen.

Från UD:s sida kommer vi fortsätta att utveckla vårt arbete.

Vi försöker ständigt effektivisera våra rutiner.

Vi vill bygga vidare på existerande samverkan med våra nordiska och europeiska partners.

Så säkrar vi ett fullgott konsulärt skydd i en alltmer globaliserad värld.

Men vi kommer inte att klara det ensamma.

Vi behöver reseföretag som fortsätter ta sitt ansvar, och vi behöver resande som gör vad de kan för att skydda sig och för att undvika problem.

Vår ambition är enkel:

Vi vill att resandet ska vara ett minne för livet och inte en siffra i utrikesförvaltningens statistik.

Och vi vill att Sverige ska förbli en resande nation.

Resande berikar och inspirerar.

Resande gör Sverige och världen bättre.

källa: UD

Om pwh

Senior Travel Adviser More than 40 years of experience from distribuation,web and social media strategy. Digital communication projects and education to University. . Interested in sharing my ideas and experience with creative teams and brave clients. Peter Hellmans Specialties: senior analyst, travel, tourism and sports focus on basketball web strategy, web 2.0, social media, payments,marketing, creativity, meetingindustry, start-up and China . Board member and partner to five company and organisations. Mentor to people from Africa and,Grecce. Specialties: Neetwork links. Linkedin,Twitter,Facebook Peter Hellman född 1952 Rese-turistanalytiker -innehar stort nätverk i Sverige och internationellt. 40 års erfarenheter av affärsmodeller och strategier inom distribution, e-handel, betal -och mobil lösningar, mötesindustrin, säkerhet, hållbarhet och turism. Entreprenör, investerare, mentor i bolag , högskolan och organisationer. Ledamot/partner i Style Scandinavia, Clic Solution, DDoS Solutions, GreenBay Payment, Mobitrotter, GolfSki World Adventure. Ledamot i Trippus Event solution sedan 2001. Rådgivare till Travel News och Framtidsgruppen. Författare av rapporter om Mötesindustrin, Kina och e-handel åt Tillväxtverket. Seminariearrangör tillsammans med VA, AfV, TN och Tillväxtverket. Fd affärsutvecklingschef för Amex/Nyman & Schultz Sverige och projektledare för bildandet av First Card. Fd VD för ett kinesiskt rese och turistföretag. Styrelse Medlem i internationella branschorganisationer- Skål tidigare även i MPI Europe och ICCA Norden.
Det här inlägget postades i Analys och Trender. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s